On the streets of London

Aaaaahhh.....äntligen hemma! Jag praktiskt taget sprang hem och knuffade mig fram på bussen, hann med tåget precis när dörrarna stängdes! Allt för mig heliga kladdkaka i kylen..... Ja, det var drivkraften. Och nu kan jag inte riktigt sluta småäta på den... Undrar om D skulle bli arg om den var helt borta när han kommer hem ikväll? Fast å andra sidan jobbar han tydligen precis bredvid KrispyKreme.......

Och Ville (katten) skrek tills jag gav honom godis han med. Godis-dag idag! Jobbigt att lämna honom när vi åker bort nästa vecka, vi har ju aldrig gjort det än mer än ett par dagar förut... Men vi ska ha en söt norska boende i lägenheten under tiden!


I Sverige - hur jobbiga är ungdomarna? Lite skräniga, lite idiotiska, lite bråkiga?
Här är man rädd för dem. De är faktiskt riktigt farliga och ingen (inte ens stora män) törs röra dem. Dels för att man kan sättas i fängelse om en unge skulle säga att "den där mannen tog tag hårt i min arm", och dels för att man inte skulle bli förvånad om ungen stack ner dig med en kniv eller drog upp en pistol ur bakfickan. (Och, nej, jag bor inte i ett dodgy område, utan ett väldigt up-market.)
De åker gratis på bussen för ingen kan slänga ut dem, de bara skrattar om någon skriker på dem att ge sig av. Det gjorde de nu när jag åkte hem.
Alla undrar, och pratar, och diskuterar över vad vi ska göra åt dem, men inget verkar göras. Bara prat. En politiker som lovar säkrare gator och som predikar om hur säkrare gatorna redan blivit, gick häromdagen ut med en kniv-säker väst under en av sina PR-tåg! For real.

image33

Som tur är mördar de varandra - så vi slipper göra det. (Eller så kanske man inte får säga?!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0